Visar inlägg med etikett andlighet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett andlighet. Visa alla inlägg

onsdag 28 november 2012

Sätt på prov och se upp!



Det blir allt viktigare att den som vill praktisera någon spirituell gren väljer en lärare som har kommit tillräckligt långt i sin egen utveckling. I och med att intresset för andlighet nu formligen exploderar blir de som vill lära ut många fler. Det gäller då att vara på sin vakt, för urvattningen av de gamla kunskaperna är tyvärr omfattande. Nedan har du några saker att tänka på, allmängiltiga, alltså oberoende av om läraren i fråga är verksam inom meditation, mindfulness, qigong, tai chi, yoga eller något annat. Alla dessa grenar är spirituella till sin natur och därmed ska den som lär ut ha kommit mycket långt i sin egen inre utveckling och inom sitt specifika kunskapsområde.  
  • Lita på din intuition! Känns läraren rätt? Då är det sannolikt också så, även om en första känsla kan visa sig vara felaktig.
  • Vid vilken tidpunkt kommer vederbörande in i ditt liv? Känner du stor tacksamhet över att han/hon har dykt upp just nu? Det är i så fall ett positivt tecken - läraren har ställts till ditt förfogande när du som bäst behöver vägledning.
  • Uppträder läraren på ett sätt som ligger i linje med den fundamentala innebörden i det/de system som han eller hon lär ut? Många "instruktörer" inom mindfulness är precis lika stressade som de flesta andra människor och har därför inte det ringaste att lära dig. Mot närvarons alla principer gör de två saker på en gång, springer runt som yra hönor och har ingen vetskap om vad varken kropp, känslor eller tankar spelar dem för spratt. En meditations- och/eller mindfulnesslärare ska röra sig lugnt och eftertänksamt och inte tala eller andas stressat. Vederbörande ska också ha upplysta och genomskådande ögon, eftersom han/hon måste kunna se just dig och dina behov. Han/hon ska inte själv söka utan vara färdig - det är du som ska få vägledning. Var uppmärksam - kalla ögon är en varningstriangel! En spirituellt högstående person är alltid medkännande, något som syns i ögonen. Den själsligt/känslomässigt cementerade människan utmärker sig direkt genom sin blick.
  • Verkar läraren lättsam och nöjd? Det är självklart att du ska kunna kräva det eftersom en person som är långt kommen spirituellt alltid har en inre frid att luta sig på.
  • Kan han/hon förklara saker inom sitt område och besvara även komplexa frågor?
  • Har han/hon gjort sitt område till sin livsuppgift? Om du frågar hur mycket personen i fråga praktiserar och får svaret "MIndre än jag borde, för jag hinner inte" så är det ett starkt skäl att avsluta kontakten. Du har all rätt att kräva att personen prioriterar sitt område - för det är prioritering det handlar om, inte om att hinna eller inte hinna.
  • Sätt gärna läraren på prov på olika sätt! Du kan exempelvis be honom/henne att placera sina kunskaper i ett större sammanhang. Då avslöjar du alla dem som tror att qigong eller yoga är detsamma som gympa på Friskis & Svettis fast i lägre tempo, att meditation är detsamma som att ligga i soffan och lyssna på musik eller att mindfulness innebär att andas en halvtimme i en träningslokal för att sedan stressa iväg och fortsätta att leva ett vanligt liv i glömska och känslomässiga berg- och dalbanor. Ja, sådana här prov kan du tillämpa i många sammanhang: hos feng shui-konsulten som hävdar att feng shui är att placera om ett par inredningsdetaljer och på vårdcentralen där du får snabbakupunktur innan sköterskan ska springa på lunch. Kunskaperna har urvattnats i snabb takt och har i många fall aldrig funnits överhuvudtaget, ta det som utgångspunkt. Alla dessa "lärare" har inte, och har aldrig haft, någon helhetssyn.
  • Ett mycket viktigt spirituellt steg - som har behandlats tidigare i bloggen - är acceptansen av obekväma situationer. Besvärligheter leder vid utvecklad acceptans inte till känslomässiga skutt, istället är nämnda frid hela tiden närvarande. Prova din potentiella lärares nivå även här! Verkar vederbörande störd över att någon har glömt att stänga av mobiltelefonen? Verkar han/hon tycka att det ena och det andra är besvärligt och beklagansvärt, såsom när något måste förklaras om igen för gruppen? Fäst fokus på hans/hennes känslomässiga reaktioner i olika situationer, så ser du snart den uppnådda graden av acceptans.
  • Verkar läraren väldigt intresserad av västerländska "forskningsresultat" om sitt aktuella kunskapsområde? Var på din vakt, för risken är att han/hon saknar djup i sin undervisning och har svårt att placera in saker och ting i ett ursprungligt spirituellt sammahang. Tekniskt sett kan du få god undervisning, men spirituellt kan alltså bristerna vara stora.
De lärare som passerar samtliga punkter ovan är få. Men det är dem du ska försöka hitta. Hittar du inte någon nu - vänta tills du gör det. Att få möta någon är värt väntan. De andra "lärarna" har inget att ge dig eftersom de inte kan något själva - du får större utbyte av att köpa några bra böcker, tänka till och sedan börja på egen hand.

Allt gott!

/Thorwald

måndag 2 juli 2012

Justeringar vs. genomgående förändringar


Många i vår del av världen har fått ett andligt intresse de senaste åren. Kurser i meditation, mindfulness och många andra träningsformer är frekventa och välbesökta. Jag vill utifrån detta ta upp ett problem - en fälla för utövaren om jag uttrycker mig så - som är mycket viktigt och som handlar om huruvida vederbörande ska gå framåt eller stanna upp och sedan falla tillbaka till ruta ett. 

Om du har insett vilka enorma förtjänster den andliga utvecklingen ger, så vill du ha ett inre lugn. Du vill meditera framgångsrikt. Du vill utöva mindfulness och alltså vara närvarande i nuet. Du vill ha ordning på, och stärka, energierna i kroppen, kanske genom qigong. Du vill öppna upp dina chakror. Kort sagt: du vill lyfta såväl själ som kropp till ett plan långt ovanför det där gemene man befinner sig. 

När du nu vill det måste du också acceptera alla nödvändiga förändringar i din värld. Detta är oerhört viktigt att komma ihåg; det är där som 95 av 100 utövare faller igenom. Allt du vill lyckas med inom den andliga praktiken och utvecklingen är kopplat till sådant som du måste göra i det världsliga. Det är sanningen, och för den som verkligen vill och med hela sin existens dessutom förstår vad som måste till kan insikten om förhållandet vill-måste bli mycket smärtsam eftersom den penetrerar livet djupt.

Du måste reducera dina problem - inte minst de materiella och relationsmässiga - till ett minimum om du ska bli framgångsrik. I längden fungerar det helt enkelt inte att oroa sig för börskurserna och samtidigt träna sinnet till något utöver det vanliga. Släpp också tanken på den där personen som förödmjukar dig då och då - när du tränar sinnet ska du stå utanför detsamma, inte vara fast i dess turbulens. Materiella ting kan du alltid avstå ifrån om du verkligen menar allvar med din praktik (varenda liten sak du äger belastar ditt sinne), men värre kan det vara med relationer. Men naturligtvis bör du om möjligt avskaffa allt umgänge som är dränerande eller bara meningslöst. Och har du ett arbete som av någon anledning inte går att kombinera med andlig praktik, så använd all din fantasi för att fundera ut hur du kan stöpa om ditt liv i det avseendet. Du kommer att vara på arbetet en tredjedel av din tid i kanske 20 år till, så spåren blir alldeles för djupa för att du ska kunna sopa igen dem varje eftermiddag.

Det är alltså inga små förändringar som krävs av den seriösa utövaren. De är n-ö-d-v-ä-n-d-i-g-a. Och du måste erkänna dem! Begå inte det västerländska misstaget att försöka leva i andlighet samtidigt som du behåller din "gamla" värld. Det är dömt att misslyckas. Och det är där människor faller igenom: de klarar helt enkelt inte att lämna sin värld av prylar. Att utvecklas andligt kräver järnvilja och självdisciplin, men som jag tidigare nämnt blir man mer och mer självgående med tiden. Man förstår så småningom varifrån den verkliga tillfredsställelsen kommer, och man ser hur människorna runt om lider när de försöker lösa den omöjliga ekvationen att kombinera en yttre värld med en inre frid. Enkelhet i allt är en av nycklarna till ditt innersta, glöm aldrig det.

Allt gott!

/Thorwald

söndag 1 juli 2012

Svårsmälta sanningar del 4


Det är ingen uppoffring för den vuxna människan att avstå från barnets leksaker. Det är heller inte någon uppoffring för den andligt utvecklade människan att avstå från den vuxna människans leksaker.

Skalan har alltså fler steg än bara barn och vuxna. Att design-kaffebryggaren och de dyra skorna hela tiden har varit precis lika mycket leksaker som hinken och byggklossarna är en mycket svårsmält sanning för den människa som förvisso är vuxen till åldern men likväl lika fast förankrad på leknivå som vilket barn som helst.

När den människan nu inser sanningen, vill säga.

Allt gott!

/Thorwald

fredag 29 juni 2012

Långt kvar. Mycket långt kvar.


Den norska kronprinsessan Mette-Marit är i Kashmir i två veckor bland annat för att besöka kloster. Med sig har hon en buddhistisk vägledare. Norska så kallade kristna personer är mycket upprörda över tilltaget. "Det rimmar inte att använda en buddhistisk mentor" menar man, "eftersom kronprinsessan har profilerat en stark kristen tro". Man anser att det handlar om "religionsblandning"; "att kombinera den kristna tron med den buddhistiska världsbilden" anses omöjligt. Vidare uppmanas Mette-Marit att gå till den kristna tron om hon vill få vägledning i livet.

Det kan inte nämnas nog många gånger: om Jesus och Buddha träffades - vilket de för övrigt har gjort och gör - skulle de båda le i samförstånd över att de respektive åskådningarna säger exakt - exakt - samma sak. Såväl kristendomen som buddhismen handlar om personlighetsutveckling med betoning på andlig utveckling, men i den ena åskådningen har man koncentrerad bön som grund, i den andra meditation. Så länge världen inte förstår att varenda traditionell livsåskådning har samma mål för sina utövare kommer konflikter med religiöst ursprung att florera världen över. Därför ler inte Jesus och Buddha, inte enbart. De tar sig också för pannan när de bevittnar dårskapen och den okunnighet och insiktsbrist som måste betraktas som rent otrolig med tanke på att vi skriver 2012.

Det är tydligen inte bara i Sverige som präster och religiösa av vad slag de nu vara månde borde ägna sig åt något helt annat, helst något där de är så tysta som möjligt. De är oerhört långt från någon form av andlig kompetens.

Allt gott!

/Thorwald

tisdag 19 juni 2012

Svårsmälta sanningar del 2


Hur många gånger har vi inte hört människor säga:

- Jag förstår inte varför detta händer mig hela tiden.

Eller:

- Det var ett underligt sammanträffande.

Eller:

- Så här har det varit alldeles för länge nu, varför ändras ingenting?

En svårsmält sanning för oss jordbor är att vi inte finns här bara för att finnas, så att säga. Det betyder att vi inte är födda till jorden för att ägna oss åt tidsfördriv - vilket vi i vårt moderna samhälle är så bra på. Möjligheterna att stoppa huvudet i den västerländska sanden är oändliga: det finns hundratals TV-kanaler, tusentals datorspel, tiotusentals caféer, ändlösa möjligheter till shopping och så vidare. Vi kan sannerligen ha att göra tills vid dör, men problemet då är att vi inte har gjort någonting av det vi skulle göra ...

Vår existens här har sitt ursprung i ett för oss oöverskådligt nät av karma, livsuppgifter/livsmål och läxor vi har att lära. Det är dömt att misslyckas att försöka se hela mönstret, men vi måste försöka förstå så mycket vi kan av de mindre delarna. Emellertid måste vi starta med själva insikten att det faktiskt förhåller sig så att vi inte är här av en slump, utan att vi är precisionsstyrda till just en viss region, just nu i just den miljö där vi befinner oss. Den person som går igenom ett andligt uppvaknande kommer snart att bli varse dessa saker, och samtidigt kommer vederbörande att förstå hur mycket tid som redan har gått förlorad. Och den vetskapen är inte bara svårsmält utan direkt smärtsam.

Det andliga uppvaknandet kommer ofta som en tjuv om natten. Men den som sedan använder meditation som en motor för att driva utvecklingen vidare och samtidigt förkovrar sig i texter från olika traditioner kommer att bli allt skickligare på att tolka situationer och skeenden i enlighet med det egna karmat och med livsmålen och läxorna. Den personen driver inte längre planlöst runt i nyckfulla vindar utan ser sin omgivning och allt som sker där i ett helt annat ljus.

Studera ditt eget liv! Problemet med din vän/släkting är inte nytt för detta liv, utan existerar endast därför att ni fortfarande har karmiska knutar kvar att lösa, dvs. knutar av orsak och verkan (den enas oriktiga beteende mot den andra). Och vad har du för livsuppgift? Det behöver inte vara något "stort", utan något så enkelt som att lära dig att tala om känslor och bearbeta dem istället för att låta dem blockera ditt hjärta. Men det kan också vara att du ska lära andra någonting, t.ex. i skolan, eller att du ska gå med i Greenpeace och hjälpa mänskligheten att rädda miljön. Bara du själv eller en andlig lärare kan veta eller ana! Och din läxa? Ja, var du en brukspatron av den mindre medkännande sorten i en annan inkarnation, så kan du utgå från att det tunga fysiska arbetet och/eller smärtan i vänsterarmen i ditt nuvarande liv är ett resultat av det.

Det blir oerhört mycket lättare att acceptera status quo för den som har nått dessa insikter. Den personen behöver inte älta utan kan se saker för vad de är. Naturligtvis blir det inte så att vederbörande alltid tycker att allt är bra och/eller underbart, men acceptansen finns där, tack vare vetskapen om att vi har rest från någon annanstans med vårt bagage och stannar på jorden och packar om inför nästa resmål.

Smält nu att din tid på jorden innebär arbete, arbete och åter arbete med dig själv - det är bara därför du är här!

Allt gott!

/Thorwald

måndag 18 juni 2012

Svårsmälta sanningar del I


Den som utvecklas andligt kommer att se och inse saker som är fördolda för de allra flesta människor. Jag kommer att behandla sådana insikter i några inlägg framöver - och det jag kommer att skriva är inte särskilt lättsmält för alla. När sanningen visar sig vara en annan än den utgångspunkt som vi haft i åratal eller decennier krävs det mod för att ens vilja inse denna nya sanning.

Du lever i en illusion. "Hursa?", kanske du säger. "Illusion? Ånej, inte jag. Jag vet nog var jag har mig själv!" Svaret är: Det vet du säkert med jordiska mått mätt. Men du vet det inte om vi byter till en mycket, mycket större måttstock.

Den människa som nyss, eller inte alls, har påbörjat sin andliga utveckling är helt och fullt uppbyggd kring sitt ego (detta ego som jag tidigare har skrivit ganska mycket om). När du förlorar din plånbok med fem hundra kronor i, vad i dig är det som reagerar? När du blir trampad på av någon, vad i dig är det som reagerar? När någon tittar på dig och tycker att du är konstigt klädd eller uppför dig annorlunda eller har fel saker/gör fel på något annat sätt, vad i dig är det som reagerar? Svaret är egot, det ego som styr så gott som hela ditt liv. Men detta ego är ditt sinnes egen konstruktion. Det som du upplever i alla dessa situationer och tusen andra finns inte. Det finns hos dig, ja, men det betyder inte att det finns någon annanstans, på något annat sätt än i ditt huvud. Vi talar alltså om ett hundra procent subjektivitet och noll procent objektivitet. När du gör egot till sanningen är det alltså detsamma som att du gör illusionen till sanning - till din egen olycka. För till egot är kopplat alla de negativa egenskaper som du egentligen vill bli av med. Egot blir förorättat, du blir arg. Egot blir lystet, du blir avundsjuk. Egot ältar, du blir bitter. Sanningen är att livet för de flesta människor är detsamma som ett ändlöst vältrande i egot, och det avslutas inte förrän döden sätter stopp.

Lyhördheten, känsligheten, ifrågasättandet, medvetenheten om orsak och verkan och andra förmågor som du tränar upp med hjälp av främst meditation kommer att röja ditt ego. Du kommer att kunna ställa dig vid sidan om dig själv som åskådare och inte tumla runt som deltagare i egots nycker. Med ens ser du då också egots illusoriska natur. Det fanns aldrig där - det var du som konstruerade det varje sekund av ditt liv! Ditt nya jag är transparent och ger inte yttervärlden någon chans att kroka sig fast och skapa negativitet i någon form. 

Detta faktum är inte lättsmält, måhända. Men som jag säger på kurser och föreläsningar:

- Tro mig.

Och jag säger:

- Ni deltagare, kom till mig om fem år och säg att ni har praktiserat men att detta inte har hänt. Det kommer aldrig att inträffa.  

Allt gott!

/Thorwald

tisdag 12 juni 2012

Bibelns visdom är till för att appliceras


Att Jesus faktiskt fanns är de flesta sakkunniga överens om. Men om han så inte hade funnits, spelar det då någon roll när vi studerar Bibeln? Egentligen inte, för visdomen finns i boken oberoende av om han var en historisk person eller ej. Visdomen finns oberoende av släktträd, oberoende av antal profeter och oberoende av huruvida Paulus befann sig i Rom eller inte när han skrev ett visst brev. Alldeles för mycket kraft har lagts genom seklerna på att försöka utröna det ena och det andra; ja, olika åsikter i sakfrågor har som bekant till och med lett till konflikter och krig, vilket tyvärr visar hur infantila många "religiösa" är. 

Om vi istället ser till det väsentliga, alltså Bibelns budskap, kan Jesu liv (fiktivt eller ej!) ge oss ledtrådar när vi vill lära känna och förändra oss själva. Jesus dog och återuppstod. Säkert var det så att han förråddes av Judas, ställdes framför Pontius Pilatus och sedan blev korsfäst, men oavsett kan vi applicera hans öde på våra egna liv. För vi ska också dö och återuppstå. Det är målet för varje spirituell adept. Den gamla människan med de negativa sidorna ska bit för bit försvagas tills döden inträder och en ny människa föds, en människa med ett inre av hög kvalitet. Denna människa har besegrat avundsjuka, begär och andra egenskaper som vållar olycka i förlängningen. Dessa kan inte hålla den nyfödda människan i sitt grepp eftersom hon har sett igenom dem. Hon ser deras sanna natur - de är illusioner. Och något som inte finns kan inte hålla fast någon.

"Du kommer att dö på meditationskudden" säger man inom zenbuddhismen. Och tarotkortet Döden (bilden ovan) visar samma sak. Den inre döden följs av något nytt, något vackrare. Se alltså hur så vitt skilda traditioner strålar samman i sin visdom om den andligt inspirerade människans utveckling! Kristendomen från främre Asien, zen som utvecklades i Kina och tarotleken av dunkelt - men möjligen av medeltida italienskt - ursprung - alla säger de samma sak. Och vi kan gå till vilken tradition som helst: hinduismen, taoismen, shamanska riktningar, de pekar åt ett och samma håll. Lägg det på minnet, de pekar åt ett och samma håll och deras budskap finns där för att användas av oss i vardagen. Detta ska vi veta när vi reflekterar över Bibeln och dess plats i vår sekulariserade värld. Jesu liv, gärningar och död och vad vi kan lära oss av dem är av större vikt idag än någonsin förr.

Allt gott!

/Thorwald

måndag 11 juni 2012

Vår bortglömda heliga skrift: Bibeln


"Att gå över ån efter vatten" är ett gammalt ordspråk. I spirituella sammanhang är detta just vad vi ofta gör! Vi läser och lyssnar till buddhismens visdom, vi smyckar oss och våra väggar med tai chi, den världskända symbolen som av många kallas "yin/yang-tecknet", vi lyssnar till yogis och zenmästare - och samtidigt glömmer vi bort att det muntliga och skriftliga budskapet i dessa läror, såväl som den visdom som ryms i symboliken, finns i Bibeln, vår "alldeles egen" skrift.

Det är givetvis bara av godo att vi tar del av så många spirituella traditioner som möjligt, inte tu tal om annat. Men vi behöver omvärdera vår syn på Bibeln. Den är inte mer sagobok än någon annan helig skrift. Den ger oss inte några "hemskare" levnadsregler än vilken annan klassisk text som helst. Den är inte heller något att göra sig lustig över och vifta bort som nonsens. Men tänk efter: Är det inte på dessa sätt som vi ofta reflekterar över Bibeln? När jag berättar om heliga skrifter som är av betydelse för mig, personligen, möts jag ofta av förvåning när jag nämner Bibeln. Det är märkligt - eller också är det kanske inte det. Bibeln, har vi i vårt sekulariserade samhälle fått lära oss, är något för gamla damer och farbröder som inte har tagit till sig av våra nya (läs: tekniska) kunskaper. Jaja, låt dem fortsätta att tro på att Noa byggde en ark som han fyllde med djur och att Mose delade havet med sin stav.

Det är sant att äldre generationer inte tilläts att reflektera över Bibelns djupare budskap, utan lärde sig att rabbla och betrakta varje bokstav som bokstavlig. Men vi bör veta bättre. Ser vi Bibeln i klart ljus blir vi snart varse att den rymmer samma livsvisdom som vi möter världen över, nu och i alla tider. Det handlar om kärlek, måttfullhet, balans, segern över egoismen och så vidare. Mitt råd är att du läser denna ytterst värdefulla bok utan de eventuella förutfattade meningar som du har, så kommer du att hitta en skatt.

Allt gott!

/Thorwald

Svenska präster ... igen ...


I stora delar av världen erbjuder prästerna sina medmänniskor sådant som det övriga samhället inte kan stå till tjänst med. Men inte hos oss! Nu är det EM i fotboll och Sveriges präster passar på att göra ett nytt drag i kampen för att verksamheten inte ska gå fullständigt omkull. I Romelanda blir det fotboll på storbilds-TV, minsann! Den ansvarige prästen påpekar att kristendom inte bara handlar om att möta Gud, utan också om att möta människor. Ett trivialt uttalande, lindrigt sagt. I ord och handling gör prästerskapet diverse trixiga manövrer för att till varje pris dölja sanningen. När ska någon präst säga följande? 

"Vi präster förstår inte hur vi ska förankra andligheten hos människor. Eller ... vi vet faktiskt inte vad andlighet är överhuvudtaget. Skälet till det är att vi själva är andligt outvecklade. Det vi har lärt oss under utbildningen är bokstavsläsning av Bibeln, administration och att vi ska finnas i samhället på samhällets villkor - vi ska alltså inte sticka ut från mängden och tala om underligheter som andlig utveckling. Då kan människor tro att vi är konstiga, och det klarar vi inte eftersom vi själva är så bedrövligt dåligt andligt förankrade. Vad ska vi svara om någon frågar vad vi kan erbjuda? Meditation? Äsch. Kontemplation? Äsch. Det är bäst att öppna disco, hålla pubkvällar och montera upp storbilds-TV:n så att ingen börjar ställa svåra frågor. Och då förstår vi också själva vad vi gör eftersom vi är mer sekulariserade än någon annan."

Jag har uppmanat Sveriges präster förut och jag gör det igen: sluta att göra er till åtlöje.

Allt gott!

/Thorwald

onsdag 10 augusti 2011

Mer om kensho



Andlig praktik omvandlar dunkel till skinande ljus, vilket jag hoppas att den här bloggen förmedlar, och jag har tidigare skrivit om kensho, som de mindre upplysningserfarenheterna kallas inom zenbuddhismen. En sådan har du fått när du börjar leva ditt liv utifrån insikten att varje sekund av ditt liv skapas av dig själv och att du därmed varje sekund har chansen att låta nästa sekund leda mot något bättre. Nu är inte detta någon nyhet, men att läsa eller höra om tankeenergiernas kraft att bygga upp eller förstöra är långt ifrån detsamma som att ha insett deras kraft och dessutom tränat upp förmågan att styra dem. För den som inte tidigare har mediterat befinner sig detta stadium år in i framtiden, men var och en kan givetvis nå dit! Inifrån djupet av dig själv kommer då förståelsen av hur lätt det faktiskt är att frambringa en bra dag (och därmed en bra vecka, månad ...) ur olika perspektiv. Huruvida den aktuella dagen är särskilt "rolig" i sig eller inte är ovidkommande. Den kan vara hur "tråkig" och innehållslös som helst, med regn, blåst och vardagsbekymmer, men den kommer ändå att bli ett exakt resultat av dina tankar. Den insikten är ensam mödan värd!

Allt gott!

/Thorwald


fredag 12 november 2010

Allt det där låter ju bra, men ...


... blir man inte betraktad som en kuf när man förändras med tiden?

Jovisst! Men det kommer du inte att bry dig om alls eftersom spirituell träning samtidigt bygger en stor inre styrka (som "syns" även utanpå dig). De "märkliga" förändringarna i ditt sätt att tycka, tänka och handla passar inte in i vårt samhälle - det ska man inte hymla med - men du är fullt tillfreds med att vara en knepig pusselbit. Att du går ut i naturen i det väder som får de flesta andra att stanna inne och oja sig, och därför ses som lite underlig, berör dig inte. Det kosmiska stöd du har därute överskuggar allt annat.

Och så vidare, i andra situationer. Visst är andlig utveckling en ensam syssla, men vi är samtidigt många som finner stöd hos varandra, antingen vi har påbörjat vandringen nyss eller redan har vandrat länge. Och fler blir vi för varje dag! Jag möter många människor på kurser och föreläsningar och vid privat mottagning som är otroligt trötta på vårt sätt att leva, på prestationsfixeringen, informationshetsen, stressen, all negativ energi och mycket annat. De är på rätt väg - du är på rätt väg. Du har hittat rätt väg ut ur labyrinten, mot sann och varaktig lycka, vilket inte gäller de eventuella människor som ler åt dina nya påhitt. Även de är andligt utsvultna och lider av sitt avskurna band till vår planet, men är yngre själar som ännu inte kan/vill erkänna det och därför inte är beredda.

Till sist, det finaste av allt: Tänk vilket ansvar just du har att sprida energin från ditt nya jag till omgivningen! Lycka till och ställ gärna frågor!

Allt gott!

/Thorwald

måndag 30 augusti 2010

Förändringar i just DITT inre!


Bloggens 16 (hittills) inlägg har vitt skilda infallsvinklar, men de flesta berör på ett eller annat sätt de förändringar som sker i ditt inre under andlig praktik. Här tänkte jag ta ett samlat grepp och berätta lite mer om vad du kan vänta dig!

Det sägs ibland att spirituell utveckling ser olika ut för olika människor, och viss sanning ryms i det påståendet. Men i det vidare perspektivet utvecklas alla utövare för att nå ett och samma mål, vare sig vi är medvetna om det eller inte. Detta mål är upplysning (det som många västerlänningar har hört kallas Nirvana). Vissa stora och krävande förändringar måste ske i ditt inre för att du ska nå dit, och för att du överhuvudtaget ska komma vidare i din utveckling, oberoende av var du befinner dig för tillfället. Dessa är då givetvis samma för alla och yttrar sig på likartat sätt. Detta ser jag tydligt om jag jämför min egen bana med den som beskrivs av både forntida och nutida andliga mästare.

Den första inre förändringen sker redan när du får intresse för andlig utveckling. Hos många människor - kanske de allra flesta - startar sökandet under en kris som kan vara antingen akut eller ha bearbetats i det undervetna under lång tid, och var så säker: det som händer dig är inte en slump utan kosmos sätt att väcka dig och få in dig på rätt levnadsbana. Ibland kan de tvingande medlen vara mycket brutala och komma i form av starka kriser eller rentav personliga tragedier. Väl inne på den andliga banan ser du snart hur genomgripande denna första förändring är - du ändrar ju inriktning på hela ditt kommande liv!

När du har praktiserat en tid kommer stillhet och tystnad att bli viktigt. Skälet är enkelt: du har funnit ett relativt lugn under meditationen och insett vad du tidigare har saknat. Du kommer med tiden att prata mindre och reflektera mer, vilket dock inte är detsamma som att du blir osocial. Du uppskattar alltmer tysta och naturliga miljöer. Och vad är naturligare än naturen själv? Den kommer att bli en katalysator i din utveckling, för där kan du få svar och visa känslor ifred. Omvänt kommer du inte längre att finna dig tillrätta i stora köpcenter och på andra stressande och negativa platser som stjäl din energi. Du kanske inte har gillat sådana platser tidigare heller, men förstår numera varför du inte tycker om dem!

Du kommer att kunna koncentrera dig allt bättre på det du gör för tillfället (början till mindfulness!). Ja, du kommer dessutom att vilja koncentrera dig, vilket ju är en helt annan sak. Kör du bil och lyssnar på radio samtidigt? Du kommer med stor sannolikhet att stänga av radion för gott eftersom du finner tillfredsställelse i att bara köra bil när du gör det. Att lyssna på musik under skogspromenaden kommer inte längre att kännas lockande, tvärtom. Allmänt vill du nu utföra en, och endast en, syssla åt gången.

Du kommer att drabbas av plötsliga, våldsamma gråtattacker. Kämpa inte emot dem oavsett vad omgivningen tycker! Välkomna dem istället, de gör under för din utveckling och är ett högst naturligt inslag. Gråten frigör blockerad energi, så mycket är säkert. Däremot kommer du att ha svårt att säga varför du gråter. Du vet innerst inne, men kan ha svårt att sätta ord på det. Personligen har jag ofta upplevt en mycket stark längtan tillbaka till tidigare inkarnationer i samband med kraftig gråt (vilket inte är detsamma som att jag längtar från mitt nuvarande liv). Om du är intuitiv nog att ana tidigare liv kan det mycket väl vara så även för dig.

Du blir jämnare i humöret och får ett större tålamod både med människor och när du tappar ett halvt kilo ris över köksgolvet. Meditationen, och den övriga spirituella träningen, förser dig sakta men säkert med ett perspektiv som är långt vidare än vad det otränade sinnet kan greppa. Saker och ting är. De är inte längre så jobbiga/tråkiga/stressande osv., utan de bara är. Din acceptans ökar stort.

Materiella saker förlorar sin betydelse. Det finns ett absolut motsatsförhållande mellan materialism och andlighet. En materialistisk person kan med nödvändighet inte vara andligt utvecklad, även om personen i fråga tror det själv. Orsaken till att du tappar intresset för den artificiella världen är att du inser hur förgänglig den är, precis som buddhismen och andra vishetsläror så ofta påminner oss om. Det som består år ut och år in, alltmer förfinat, är ditt inre och endast det. Ur det tränade sinnets synvinkel är därmed en sådan sak som skönhetsoperationer tecken på djup okunskap.

Du kommer att få en ny typ av förståelse, som inte sker med intellektet utan med hela din varelse. Detta är svårt att beskriva, snarare måste det upplevas precis som så mycket annat inom sfären av andlig utveckling. Men alla inser nog skillnaden mellan att fundera på något och sakta men säkert förstå det genom tankarna, och att slås av en plötslig insikt som sätter spår för all framtid. När sådana insikter sätter djupa spår kan det vara motiverat att tala om en viss grad av upplysning. Vad "upplysning" egentligen är för något ska jag ta upp i nästa inlägg.

Du blir mer och mer kärleksfull och får en ökad lyhördhet för andra varelsers känslor. Även en mygga eller en spindel aktiverar din godhet. Din andliga kraft är nu större och kan med fördel användas till bön för dem som har det svårt. Då stärks ditt inre samtidigt som du gör en insats. Och du kommer att belönas för den, tro mig.

Du blir medveten om karmiska samband och konsekvenser. Karma - ett av buddhismens nyckelbegrepp - definieras ofta som "lagen om orsak och verkan", men är större än så. Jag kommer snart att skriva ett inlägg om detta.

Så till ett fysiskt resultat: du kommer att känna energin i din kropp. Tack vare ditt lugnare sinne skapar du inte energiblockeringar i samma utsträckning som tidigare; istället kan energin flöda genom organismen precis som den gjorde när du var barn. På det här stadiet kan du börja känna en tidigare oupplevd värme i händerna, och då är du kanske lämplig som healer.

Andlig träning kan dessutom utveckla psykiska förmågor av de slag som inte alla tror existerar. Visst existerar de, och har gjort det sedan mänsklighetens gryning, men är egentligen inte av andlig natur. Att sätta likhetstecken mellan medialitet och en hög spirituell nivå är felaktigt, eftersom du inte behöver ha tagit de avgörande andliga stegen för att vara ett duktigt medium. Tvärtom kan en medialt utvecklad människa vara både materialistisk, "elak" och oförmögen att ge kärlek.

Nu vet du en del om de större utvecklingssteg som väntar efter lång och tålmodig träning! Men såsom jag har beskrivit dem här blir bilden ganska statisk. I själva verket samverkar de olika utvecklingsgrenarna med varandra och är i realiteten närmast omöjliga att skilja åt. Tänk dig istället att de sammantaget har formen av en solfjäder, utgående från ett centrum: ditt inre.

Allt gott!

/Thorwald

tisdag 8 juni 2010

Andlig utveckling: himmel och helvete


Spirituell träning i form av meditation och till exempel qigong eller tai chi är nyckeln till lycka i det långa loppet, men knappast alltid i det korta. Man ska inte sticka under stol med att det krävs en hård och långvarig arbetsinsats för att förflytta sig till högre andliga nivåer - tur då att själva resan inte bara är tuff utan också rolig!

Du som läser den här bloggen tillhör troligen den skara människor som är utvald att nå en hög andlig nivå. Så hur kom just ditt uppvaknande? Genom en omvälvande livshändelse eller rentav en personlig tragedi? Många - om än inte alla - påbörjar sin resa genom erfarenhet av lidande. Kosmos har då under en längre tid försökt rikta deras uppmärksamhet på att de lever på kollisionkurs med högre utveckling, kanske genom materialism, kanske genom ett liv med negativa karmiska fotspår eller andra osunda vanor. Den som är utvald att leva på en högre nivå kommer att utsättas för lidande för att lyssna. Det ska vi vara tacksamma för! Lidandet är inget straff utan en erfarenhet som får oss in på rätt banor, och ju mer vi lyssnar fortsättningsvis desto mildare blir lidandet, för att till slut upphöra. Men dit är vägen lång.

Det största problemet på din andliga väg är tyngden du har att bära. Den är svår att beskriva men kan sammanfattas som att du "vet vad du vill, måste och ska men inte riktigt hur". Du börjar se världen ur ett annat perspektiv men förstår bara delvis eller inte alls. Du vill fjärma dig från de ytliga delarna av samhället och från din gamla bekantskapskrets, men kan/vågar inte riktigt. Du har förstått hur illa det är för den andliga utvecklingen att hysa negativa känslor, men kan ännu inte lägga band på ditt inre. Och så vidare. Du vet/vill/måste, men kan/vågar/orkar inte!

Därtill är du ganska ensam. De andligt utvalda är ännu så länge i absolut minoritet. Hur många människor tycker att det är viktigare att meditera än att shoppa och se på TV? Hur många har förstått vilken ofantlig gåva vår tid på jorden är? Du kommer sällan att bli förstådd, men bry dig inte om det! En av mina största insikter kom vid havet en vinterkväll då jag insåg - verkligen insåg och förstod till fullo - den kosmiska maktens förkrossande kraft. Samhällets institutioner, myndigheter, handlingar och tankar bleknade bort med ens och jag blev varse att jag inte står till svars inför dem utan inför något oändligt mycket större. Det som vi till vardags kallar makt är inte ens skuggor av den verkliga makten. Följ den! Trots en ofattbar styrka och räckvidd är den din vän och vägledare, och att lära känna den är lycka.

Med ökad utveckling tonar svårigheterna bort. Kvar är glädjen av allt du har uppnått. Du blir sällan arg eller stressad. Du har förstått att den problematik som sysselsätter dina medmänniskor inte är värd ett uns uppmärksamhet - vad gör det väl att din dator är ett år äldre än grannens när du istället kan gå ut i naturen med hela din själ? Du behöver inte vara bäst, kunna mest, känna att det är jobbigt att jaga än det ena, än det andra. Du är f-r-i, "you can walk freely between heaven and earth", som en zenmästare har uttryckt det. Och frihet är det bästa ting, eller hur?

Allt gott!

/Thorwald

tisdag 1 juni 2010

Är livet lidande?


Buddhismen hävdar att livet till sin natur är lidande (och i mer förtäckta ordalag säger alla stora livsåskådningar samma sak). Ordet "lidande" är - tror jag - inte någon bra översättning till svenska eftersom de flesta nog förknippar det med starka plågor, inte minst fysiska. Vad buddhismen menar är snarast att livet är påfrestande, mödosamt och smärtsamt. Men som traditionen bjuder använder jag ändå ordet "lidande".

Är då livet lidande? Den ena personen skulle svara ja och den andra nej. Men svaret skulle alltid bli ja om människor befann sig på samma stadium i den själsliga utvecklingen. Vilsenhet i tillvaron, själslig smärta, stark längtan till ditt själsliga hem och saknad efter det du vet finns men inte kan finna föregår alltid högre andliga stadier. De människor som flyter ovanpå det verkliga livet och ägnar uppmärksamhet åt saker som nöjesindustrin och storföretagen skapar åt oss skulle kanske inte svara att livet är lidande. Men förr eller senare kommer alla själar på jorden att känna samma smärtor. Det kosmiska syftet är att vi alla ska fulländas som andliga varelser, i denna inkarnation eller i någon framtida. Starta därför om du känner att tiden är inne! Startar du inte nu kommer du ändå att tvingas till det förr eller senare.

Det är en svår balansgång att tala om skillnader mellan människor. Men skillnader i andlig utveckling har inget med människovärde att göra. Vi kan bara konstatera att vissa själar är äldre än andra och redan har passerat stadier som ter sig intressanta för de yngre. Tänk om vi kunde förstå och acceptera att det är så, utan att för den skull fördöma! Vår värld hade blivit så mycket mer förstående och harmonisk om personligheter och handlingar kunde tolkas ur ett vidare perspektiv istället för att "vara något som bara är"!

Allt gott så länge!

/Thorwald

torsdag 1 april 2010


Vi står inför stora omvälvningar i vår värld - faktum är att vi befinner oss mitt i dem! Vår planet vantrivs och de ekonomiska systemen börjar ge vika. Våld och drogmissbruk eskalerar och över hela människans värld drar stressen åt sitt nät. Något måste hända - och något händer. Allt fler människor känner att samhället i sin nuvarande utformning inte har något att erbjuda den inre utvecklingspotentialen. När tillräckligt många känner så kommer samhället att förändras mot ökad harmoni och äkta, inte konstlat, välstånd. En sådan förändring sker med nödvändighet eftersom samhället är en produkt av oss, av vårt handlande och våra tankar. Vi kommer då inte längre att tala om BNP, utan om sinnesfrid, kreativitet och tid för våra barn. Yin och yang blir ett sätt att leva, inte som nu enbart en vacker symbol.

Andlig utveckling skapar en vilja och förmåga att leva enligt den kommande tidens principer och att lämna ett förlegat tänkande bakom sig. Sinnets tyngdpunkt förskjuts. Tankarna lämnar för alltid de senaste prylarna och materiell framgång. Viktigt blir istället stressfrihet, självkännedom, inre harmoni och vår planets välstånd. Både kärlek och tårar flödar.

Den här bloggen har skapats för att ge dig en skjuts framåt i självutvecklingsprocessen, antingen du har tränat länge eller är nybörjare. Du som står alldeles i början av ditt sökande kommer att kunna starta resan med hjälp av bloggen. Du som har kommit längre kan istället fördjupa insikterna. Jag kommer att skriva om både aktuella händelser och urgamla begrepp från de stora traditionerna, allt för att du ska få så mycket matnyttigt som möjligt!