Tänk dig en sedvanlig "tråkig" uppgift, som att skruva i en skruv eller hänga upp tvätt. Eller skala morötter. Vanligtvis vill du bli färdig så snabbt som möjligt så att du kan göra nästa sak, och nästa och nästa ... Men när du har tränat sinnet en längre tid genom meditation, och på så vis börjat aktivera dels känslan för vad mindfulness är för något, dels viljan att vara närvarande i nuet, kommer du att upptäcka att alla "tråkiga" saker faktiskt inte är så tråkiga - de har ett egenvärde! De blir mål i sig, inte (bara) medel för att komma vidare! Det blir då intressant för dig hur du rör kroppen, hur du aktiverar sinnena när du utför uppgiften och hur du koncentrerar dig. Du gläds åt situationen. I praktiken är det både svårt och tidskrävande att nå detta stadium, men när du väl är där blir många moment i det dagliga livet så mycket lättare att handskas med. Och är det inte just det som vi behöver, redskap för att förenkla och harmonisera vardagen? Det må kallas kensho eller ej, men nyttan med dem behöver man knappast tvista om!
Allt gott!
/Thorwald
