lördag 21 augusti 2010

En myrstack av meditationstekniker III: energiballongen


Jag har tidigare skrivit om dels zenmeditation, dels chakrameditationer. Den senare gruppen rymmer många, sinsemellan ganska olika, meditationstekniker. Det finns alltså mycket att botanisera bland och det är inte slut där!

I detta tredje inlägg - det sista om just meditationstekniker - vill jag berätta om en stående qigongmeditation som kallas energiballongen. Den har ett djupt syfte, nämligen att utövaren ska lära sig att hålla sinnet fokuserat trots att musklerna i lår och axlar säger nej. Energiballongen är krävande eftersom man står med benen lätt böjda under större delen av tiden. Under de tredje och fjärde momenten (av totalt åtta) håller man dessutom armarna rakt ut från kroppen, riktade framåt och nästan helt rätade. Hela meditationen tar nästan 40 minuter (vilket givetvis kan minskas i början). Drygt 30 av dem är benen böjda medan de båda moment som frestar på axlarna tar fem + fem minuter.

"Styrketräning" ingår alltså i denna meditation! Men syftet är absolut inte att bli stark, utan som nämnts att hålla sinnet helt fokuserat på känslan i respektive moment. Det är i princip omöjligt att lyckas med det utan att redan ha suttit många timmar på meditationskudden, där man har lärt sig att stilla sinnet utan ett fysiskt obehag som gränsar till smärta! Lyckas man inte där, så kommer man inte att lyckas med den stående meditationen.

Du är ensam när du gör energiballongen. Jag minns mina tankar (ja, jag tänkte, vilket är precis vad man inte ska göra ...):

- Tiden går fruktansvärt långsamt ... 28 minuter ... 27,5 ... 27 ... Vad ska jag luta mig på för att avlasta sinnet/psyket? Nej, det finns visst bara jag och mina värkande axlar och darrande ben ... Det går inte att "försvinna" på något sätt som man kan göra i de flesta andra fall, genom att byta ställning eller lyssna på musik. Jag får inte ens rikta uppmärksamheten på något annat ...

När jag tänkte så här blev det dubbelt så illa, för då satte jag mig själv under psykisk press. Och naturligtvis blev meditationspasset mer eller mindre misslyckat. Så måste det få bli den första tiden, för hur mycket du än har praktiserat sittande meditation är den här fysiska påfrestningen i meditationssammanhang en nyhet för de flesta. Men med träning kommer man så småningom bort från tankarna på allt och ingenting. Sinnet blir alltmer disciplinerat och tyst även när det som här blir utmanat på allvar. Det tränade sinnet tänker inte på klockan eller på att det gör ont. Det tränade sinnet behöver inte försvinna. Det är. Det bara är, sekund för sekund, och 40 minuter känns som 20. Du har inte ens "utfört" något, du har bara "varit".

Energiballongen är en mycket givande bekantskap som sätter hård press på ditt psyke och visar vilken utvecklingsnivå du faktiskt ligger på. Nu kanske någon tycker att detta låter som en helt onödig övning - varför plåga sig när man kan sitta i lugn och ro på kudden? Svaret är, att den som inte behärskar energiballongen - eller motsvarande övningar inom andra discipliner - inte heller kommer att kunna praktisera mindfulness, alltså vara i nuet. Vår vardag är full med psykiska och fysiska extraordinära situationer - dagliga "energiballonger" - och endast den som även då kan behålla lugnet och leendet har kommit till meditationens andra stadium, mindfulness, och därmed nått ett av meditationsträningens stora mål. Se därför energiballongen som både ett redskap för mindfulnessträning och som ett prov på vilken nivå du befinner dig.

Allt gott, vi hörs snart igen!

/Thorwald

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar