Du som läser den här bloggen tillhör troligen den skara människor som är utvald att nå en hög andlig nivå. Så hur kom just ditt uppvaknande? Genom en omvälvande livshändelse eller rentav en personlig tragedi? Många - om än inte alla - påbörjar sin resa genom erfarenhet av lidande. Kosmos har då under en längre tid försökt rikta deras uppmärksamhet på att de lever på kollisionkurs med högre utveckling, kanske genom materialism, kanske genom ett liv med negativa karmiska fotspår eller andra osunda vanor. Den som är utvald att leva på en högre nivå kommer att utsättas för lidande för att lyssna. Det ska vi vara tacksamma för! Lidandet är inget straff utan en erfarenhet som får oss in på rätt banor, och ju mer vi lyssnar fortsättningsvis desto mildare blir lidandet, för att till slut upphöra. Men dit är vägen lång.
Det största problemet på din andliga väg är tyngden du har att bära. Den är svår att beskriva men kan sammanfattas som att du "vet vad du vill, måste och ska men inte riktigt hur". Du börjar se världen ur ett annat perspektiv men förstår bara delvis eller inte alls. Du vill fjärma dig från de ytliga delarna av samhället och från din gamla bekantskapskrets, men kan/vågar inte riktigt. Du har förstått hur illa det är för den andliga utvecklingen att hysa negativa känslor, men kan ännu inte lägga band på ditt inre. Och så vidare. Du vet/vill/måste, men kan/vågar/orkar inte!
Därtill är du ganska ensam. De andligt utvalda är ännu så länge i absolut minoritet. Hur många människor tycker att det är viktigare att meditera än att shoppa och se på TV? Hur många har förstått vilken ofantlig gåva vår tid på jorden är? Du kommer sällan att bli förstådd, men bry dig inte om det! En av mina största insikter kom vid havet en vinterkväll då jag insåg - verkligen insåg och förstod till fullo - den kosmiska maktens förkrossande kraft. Samhällets institutioner, myndigheter, handlingar och tankar bleknade bort med ens och jag blev varse att jag inte står till svars inför dem utan inför något oändligt mycket större. Det som vi till vardags kallar makt är inte ens skuggor av den verkliga makten. Följ den! Trots en ofattbar styrka och räckvidd är den din vän och vägledare, och att lära känna den är lycka.
Med ökad utveckling tonar svårigheterna bort. Kvar är glädjen av allt du har uppnått. Du blir sällan arg eller stressad. Du har förstått att den problematik som sysselsätter dina medmänniskor inte är värd ett uns uppmärksamhet - vad gör det väl att din dator är ett år äldre än grannens när du istället kan gå ut i naturen med hela din själ? Du behöver inte vara bäst, kunna mest, känna att det är jobbigt att jaga än det ena, än det andra. Du är f-r-i, "you can walk freely between heaven and earth", som en zenmästare har uttryckt det. Och frihet är det bästa ting, eller hur?
Allt gott!
/Thorwald
Det låter fantastiskt häftigt och jag tror jag förstår en hel del av det du säger, men så kan jag hamna i en känsla av högmod. Som att jag skulle sluta engagera mig och bry mig om andra och annat om jag blev fri. Något inom mig tror att jag skulle uppfattas som förmer än andra. Jag kan ju ibland bli provocerad av människor som verkar helt oberörda.
SvaraRaderaNu blir jag lite provocerande!
Vad är roligt att göra när jag är fri? Hur fortsätter jag leva med min familj eller kommer mitt tankesätt att störa vår relation? Jag kan ju endast förändra mig själv. Jag vet svaret, men jag måste ställa dessa frågor av någon anledning. Kan det vara mitt ego som har panik tro, eller behöver jag stöd för att våga bryta gamla mönster?
Hej! Du kommer fortfarande att tycka att det är roligt att göra massa saker. Men det viktiga kommer att vara saker som gynnar din inre utveckling och som anknyter till den. Det andra kan du vara utan, och det berör dig inte särskilt.
SvaraRaderaEn del människor ställer frågor, ibland oroliga frågor, utifrån det perspektiv de har NU. Jag brukar svara dem att de inte ska vara oroliga, alla bitar faller naturligt på plats under utvecklingens gång. De tror ibland att de kommer att sakna sitt gamla jag och är därför oroliga för att utvecklas. Men så blir det aldrig! De kommer inte att sakna sitt gamla jag därför att hela perspektivet har bytts ut.
Ang. din familj: ofta är det så att den som utvecklas kraftigt överför detta även till de närstående. De tar del av lugnet och styrkan. De allra flesta familjerelationer jag har hört talas om har utvecklats till det positiva. Men visst finns det de människor som har tvingats gå vidare, men då är det ett naturligt steg som också betraktas ur ett nytt perspektiv.
Min egen erfarenhet är att man bryr sig om andra mer än någonsin när man utvecklas. Hjärtat blir så mycket större! Om du uppfattas som förmer av andra är det inte mycket du kan göra, huvudsaken är att man själv inte blir för "stor". Den risken är dock liten, tror jag, åtminstone om man bygger ÄKTA andlighet. Hela utvecklingen av personligheten bygger på förståelsen att man verkligen behöver utvecklas. Man blir mycket ödmjuk med tiden.
Tack för ditt svar och bekräftelsen. Känner stor tacksamhet för kommunikationen. /Cecilia
SvaraRaderaIngen orsak Cecilia, det är roligt att du är så nyfiken!
SvaraRaderaHälsningar
Thorwald
Hej igen!
SvaraRaderaNu har jag hittat något nytt i den här texten jag behöver få svar på. "Ett liv med negativa karmiska fotspår" Kan du ge exempel på vad det kan vara.
Hälsningar Cecilia
Hej Cecilia! Negativa karmiska fotspår skapas när vi låter negativa känslor (avundsjuka, bitterhet osv.) dominera vårt tänkande och handlande. Sänder vi ut dem (orsak) får vi tillbaka dem (verkan). I teorin är det lätt att se och förstå detta, men att sedan också handla rätt är riktigt, riktigt vanskligt. Men det går!
SvaraRaderaHälsningar
Thorwald
Hejsan det du skrev var väldigt häftigt.. Jag har aldrig vetat hur och vem jag är som person, så därför undrar jag om man genomför detta kan det då hjälpa en att hitta vägen till sig själv?
SvaraRaderaHej! Absolut, hela bloggen går ut på att visa just att man hittar ut ur labyrinten och in i sig själv.
SvaraRaderaHälsningar
Thorwald
"You can walk freely between heaven and earth" - det är värt att kämpa en del för att faktiskt uppleva och känna att det är så! Inspirerande läsning. Det finns så mycket i samhället som ägnas alltför mycket uppmärksamhet och Du sätter ord på och beskriver det hela så bra! Håller med dig om att frihet är lycka! Det kan vara svårt att känna så varje dag eftersom man ändå påverkas av andra människor och samhället men då är det bra att påminna sig själv om vad som är viktigt och vad som får mig att må bra. Vi kan alla välja vad som får påverka oss - vi har frihet att välja! Tack för dina texter!
SvaraRadera