En myrstack av meditationstekniker II: chakrameditationer

Eftersom vår kropp är en energikonstruktion måste det också finnas ett distributionssystem för all energi. De stora energifördelarna - energicentren - i kroppen kallas chakror. Chakra är ett sanskritord som betyder 'hjul', vilket syftar på de roterande energiströmmarna som får chakrorna att likna just hjul i rörelse. Nu är det ju inte så att vi direkt kan se chakrorna, men känna av dem kan vi, inte minst då de är i obalans.

Chakrorna är, som du ser på bilden, sju till antalet med början längst ner i underkroppen: rotchakrat, sakralchakrat, solar plexuschakrat, hjärtchakrat, halschakrat, pannchakrat (tredje ögat) samt kronchakrat. De lägre chakrornas energier har snarast att göra med den fysiska kroppen och dess välbefinnande i det dagliga livet. Om du genom meditation, qigong och/eller tai chi utvecklar de högre chakrorna gör istället andligheten intåg i ditt liv. Tyvärr domineras världen av idag av de lägre chakrorna. De egenskaper som är knutna till dem är i grund och botten naturligtvis inte negativa (då hade naturen inte givit oss dem), men i ett samhälle som är genomsyrat av konsumtionshets, girighet, sex osv. överbetonas de kraftigt med påföljande obalanser i energisystemet. Inte många människor lyckas flytta energierna uppåt och därmed på allvar utveckla djupare egenskaper. Det är stopp i systemet! Men vi kan få igång flödet igen, vilket jag tidigare skrivit om. När sinnet stillas får kroppen möjlighet att rensa upp blockeringar och ordna till obalanser. Den personlighetsförändring som du upplever efter flera års praktik är resultatet just av att energin i de lägre chakrorna har minskat medan de högre har fyllts på. Se hur kroppen och själen samverkar!

Chakrorna är ett populärt objekt för olika meditationer och det handlar då inte alls om att sitta i tomhet, som inom zen. Inte heller är det så att bara de högre centren fokuseras, vilket man skulle kunna tro. Exempelvis kan en rotchakrameditation nyttjas av den som har dåligt självförtroende. Men visst är hjärt-, hals-, pann- och kronchakrorna vanligare i sammanhanget. Målet för dessa meditationer är att utveckla ett särskilt chakra och därmed de egenskaper som hör till. Det kan vara ett intressant komplement som kan ge snabba resultat, men du riskerar samtidigt att skapa andra obalanser än dem som fanns tidigare. Jag skulle säga att det är mycket säkrare och i längden kraftfullare att låta den personliga utvecklingen fortskrida i den takt som bestäms av sinnet självt och inte försöka forcera utvecklingen. Resultaten kommer om du söker tomhet - och de kommer i den för dig allra mest passande takten. Du kan vara säker på att allt kommer i rätt ordning och att din kropp och själ går sida vid sida mot andligheten. Exempel: du kan möjligen tvinga fram ökad intuition genom att under en tid fokusera tredje ögat under meditation - men intuitionen kommer ändå, och då kraftigare, när du har lärt dig att lyssna till tomheten. Då blir intuitionen spontanutvecklad och som sådan en naturligare del av din totala utveckling. Grunden till all högre utveckling läggs trots allt inte förrän du lyckas stilla sinnet. Så: chakrameditationer som komplement: Ja! Som grundmeditation: Nej!

Allt gott så länge!

/Thorwald

Andlig utveckling: himmel och helvete

Spirituell träning i form av meditation och till exempel qigong eller tai chi är nyckeln till lycka i det långa loppet, men knappast alltid i det korta. Man ska inte sticka under stol med att det krävs en hård och långvarig arbetsinsats för att förflytta sig till högre andliga nivåer - tur då att själva resan inte bara är tuff utan också rolig!

Du som läser den här bloggen tillhör troligen den skara människor som är utvald att nå en hög andlig nivå. Så hur kom just ditt uppvaknande? Genom en omvälvande livshändelse eller rentav en personlig tragedi? Många - om än inte alla - påbörjar sin resa genom erfarenhet av lidande. Kosmos har då under en längre tid försökt rikta deras uppmärksamhet på att de lever på kollisionkurs med högre utveckling, kanske genom materialism, kanske genom ett liv med negativa karmiska fotspår eller andra osunda vanor. Den som är utvald att leva på en högre nivå kommer att utsättas för lidande för att lyssna. Det ska vi vara tacksamma för! Lidandet är inget straff utan en erfarenhet som får oss in på rätt banor, och ju mer vi lyssnar fortsättningsvis desto mildare blir lidandet, för att till slut upphöra. Men dit är vägen lång.

Det största problemet på din andliga väg är tyngden du har att bära. Den är svår att beskriva men kan sammanfattas som att du "vet vad du vill, måste och ska men inte riktigt hur". Du börjar se världen ur ett annat perspektiv men förstår bara delvis eller inte alls. Du vill fjärma dig från de ytliga delarna av samhället och från din gamla bekantskapskrets, men kan/vågar inte riktigt. Du har förstått hur illa det är för den andliga utvecklingen att hysa negativa känslor, men kan ännu inte lägga band på ditt inre. Och så vidare. Du vet/vill/måste, men kan/vågar/orkar inte!

Därtill är du ganska ensam. De andligt utvalda är ännu så länge i absolut minoritet. Hur många människor tycker att det är viktigare att meditera än att shoppa och se på TV? Hur många har förstått vilken ofantlig gåva vår tid på jorden är? Du kommer sällan att bli förstådd, men bry dig inte om det! En av mina största insikter kom vid havet en vinterkväll då jag insåg - verkligen insåg och förstod till fullo - den kosmiska maktens förkrossande kraft. Samhällets institutioner, myndigheter, handlingar och tankar bleknade bort med ens och jag blev varse att jag inte står till svars inför dem utan inför något oändligt mycket större. Det som vi till vardags kallar makt är inte ens skuggor av den verkliga makten. Följ den! Trots en ofattbar styrka och räckvidd är den din vän och vägledare, och att lära känna den är lycka.

Med ökad utveckling tonar svårigheterna bort. Kvar är glädjen av allt du har uppnått. Du blir sällan arg eller stressad. Du har förstått att den problematik som sysselsätter dina medmänniskor inte är värd ett uns uppmärksamhet - vad gör det väl att din dator är ett år äldre än grannens när du istället kan gå ut i naturen med hela din själ? Du behöver inte vara bäst, kunna mest, känna att det är jobbigt att jaga än det ena, än det andra. Du är f-r-i, "you can walk freely between heaven and earth", som en zenmästare har uttryckt det. Och frihet är det bästa ting, eller hur?

Allt gott!

/Thorwald

Är livet lidande?

Buddhismen hävdar att livet till sin natur är lidande (och i mer förtäckta ordalag säger alla stora livsåskådningar samma sak). Ordet "lidande" är - tror jag - inte någon bra översättning till svenska eftersom de flesta nog förknippar det med starka plågor, inte minst fysiska. Vad buddhismen menar är snarast att livet är påfrestande, mödosamt och smärtsamt. Men som traditionen bjuder använder jag ändå ordet "lidande".

Är då livet lidande? Den ena personen skulle svara ja och den andra nej. Men svaret skulle alltid bli ja om människor befann sig på samma stadium i den själsliga utvecklingen. Vilsenhet i tillvaron, själslig smärta, stark längtan till ditt själsliga hem och saknad efter det du vet finns men inte kan finna föregår alltid högre andliga stadier. De människor som flyter ovanpå det verkliga livet och ägnar uppmärksamhet åt saker som nöjesindustrin och storföretagen skapar åt oss skulle kanske inte svara att livet är lidande. Men förr eller senare kommer alla själar på jorden att känna samma smärtor. Det kosmiska syftet är att vi alla ska fulländas som andliga varelser, i denna inkarnation eller i någon framtida. Starta därför om du känner att tiden är inne! Startar du inte nu kommer du ändå att tvingas till det förr eller senare.

Det är en svår balansgång att tala om skillnader mellan människor. Men skillnader i andlig utveckling har inget med människovärde att göra. Vi kan bara konstatera att vissa själar är äldre än andra och redan har passerat stadier som ter sig intressanta för de yngre. Tänk om vi kunde förstå och acceptera att det är så, utan att för den skull fördöma! Vår värld hade blivit så mycket mer förstående och harmonisk om personligheter och handlingar kunde tolkas ur ett vidare perspektiv istället för att "vara något som bara är"!

Allt gott så länge!

/Thorwald